Huset på Vasileos Pavlou 55

År 1989 - efter att ha arbetat en stor del av mitt då vuxna liv på Rhodos - var beslutet taget om att jag skulle flytta hem till Sverige igen. Jag ville utvecklas i arbetet och min då blivande fru tyckte nog att det var dags för mig att komma hem till Sverige.

 

Det var ju dock svårt att bara lämna denna underbara ö med dess trevliga folk och härliga umgängesliv. Sen var fortfarande då windsurfing för mig det i häftigaste man kunde göra med byxorna på. Så hur behålla en fot här nere?

 

Sedan ett antal år hade jag tyckt att det var något speciellt med den enkla grekiska byggnadsstilen med vitkalkade stenväggar och - iallafall i sinnebilden - blåa fönster. Jag läste och tittade i alla inredningsböcker och tidningar med "Greek style". Så något år innan hemflytt tog tankarna fart om att köpa ett litet grekiskt hus. Mäklare kontaktades och jag for runt och tittade på objekt runt om på Rhodos. I första hand var det i Gamla Stan som intresset från mig fanns. Dock var priserna som alltid där upptrissade även 1989. Så lite på chans föreslog en mäklare lite objekt i Koskinou. Sju kilometer utanför Rhodos stad men ändå hyftsat nära.

 

Så här i efterhand kan man konstatera att det var tur att det var där jag sedan hamnade. Byn Koskinou erbjuder ju ett helt annat lugn som man numera uppskattar.

 

Fastigheten som förvärvades under våren 1989 var fallfärdig och gården överväxt. Grannfrun var uppväxt i huset och hon och hennes make hade använt det som förråd i dryga tio år.  Med hjälp av en grekisk kompis som blev min bulvan (utlänningar fick då inte förvärva fastigheter på Rhodos)  genomfördes förvärvet. Hösten 1989 i min frånvaro - jag hade börjat jobba i Sverige - renoverades huset. Jordtaket (πατελιά) byttes mot betongdito. Ytter- och innerväggar förstärktes och putsades om. El och vatten drogs in. Nya fönster och dörrar tillverkades i trä av en äldre man i Gamla Stan i enlighet med originalen.

 

Våren 1990 återkom jag för att på plats besiktiga arbetet. Ja, som alla nog förstår var det inte bra jobb som var utfört. Jag spenderade många års semestrar på att justera det de skulle ha gjort. Lämna aldrig hantverkare utan uppsikt....

 

Ett tiotal år senare runt eller några år efter  millenieskiftet kan man säga att huset blev klart och gårdens alla murar putsade samt ny stenläggning på gården gjord. Många slitsamma stunder men också härlig tillfredställelse efteråt.